Häromdagen slog det oss att vi nu varit igång i ett halvår, Beer Ditch slog ju upp dörrarna den 7 juni. Tänk vad tiden har gått fort! Samtidigt känns det som om vi har haft Beer Ditch alltid, det är svårt att riktigt minnas hur det var innan. Då när man var ledig på kvällarna och bara jobbade 8 timmar om dagen alltså. Vilken tråkig tillvaro det måste ha varit :-).

Vi har roat oss med att titta tillbaka lite och minnas hur det var i början när vi var helt gröna. Det är lite suddigt faktiskt, men den överväldigande känslan från den allra första tiden är nog trötthet, nervositet och stress. Först så småningom fick vi lite rutin och kunde slappna av och känna att det faktiskt var ROLIGT. Ibland blir vi frustrerade och tycker att vi inte kommer framåt med alla förändringar som vi vill göra. Vi vill så mycket men vi orkar inte riktigt jobba mer än de ca 12 timmar om dagen som krävs bara för att hålla det hela flytande. Listan är lååång på alla förbättrings- och utvecklingsidéer som ligger och puttrar i våra huvuden och det känns ofta som att det går för långsamt.

Men tittar vi tillbaka så ser vi hur mycket vi faktiskt gjort sedan vi öppnade. Vi har gjort om logistiken en hel del bakom kulisserna för att kunna jobba mer effektivt och bekvämt; flyttat runt på grejor och satt upp nya förvaringslösningar. Vi har med hjälp av goda vänner och vår underbara personal rensat i källaren så att det snart blir det mysiga personalutrymme och kontor som vi så väl behöver. (Och så småningom mikrobryggeri hoppas vi.) Vi har fått många administrativa rutiner på plats så att det går mycket smidigare med bokföring och personaladministration. Vi har fått bättre koll på vad som behövs köpas in varje vecka och var vi bäst får tag på det så vi slipper fara runt och handla hela tiden. Och framför allt har vi fått rutin i kök och bar så att vi kan ge bättre service till våra kunder. Mycket tack vare vår fantastiska personal förstås men även vi själva har blivit mycket mer rutinerade. Den första tiden blev vi helnervösa om det kom grupper som var större än 5 pers och skulle äta samtidigt men nu blinkar vi inte ens om det trillar in grupper som är tre gånger så stora. Alla kan kanske inte få mat samtidigt men någon jättelång väntan blir det inte såvida inte stället redan är knökfullt med folk som ska ha mat. Då informerar vi om läget och bjuder på lite nötter så länge och då blir det sällan några sura miner.

Vi känner fortfarande att vi jobbar lite för mycket för att det ska vara långsiktigt hållbart. Något som tar mycket tid är ju förstås ekonomihanteringen med all bokföring och personaladministration. En annan tidstjuv är städningen som tar ungefär en timme varje dag, tid som man gärna hade lagt på annat. En tredje är beställningar och inköp som tar enormt mycket tid när man är lite kräsen och handlar från många olika ställen för att få det bästa. När vi startade trodde vi i vår enfald att vi skulle vara lediga större delen av dagarna och bara jobba på kvällarna. HAHAHAHAHA! Det är vi INTE kan vi säga! Klockan tre måste vi vara på plats på puben för att hinna städa och förbereda allt tills vi öppnar halv fem. och innan dess jobbar vi med ekonomihantering, beställningar, inköp, ärenden av olika slag, uppdatering av hemsidan, närvaro på sociala medier, med mera, med mera. Mycket jobb blir det… Söndagar och måndagar har vi ju stängt men på måndagarna blir det en hel del jobb så därför försöker vi alltid vara helt lediga på söndagarna. Då gör vi inte många knop…

Nu blev det lite gnälligt vilket inte var meningen, men vi tror att det är av värde för de som funderar på att starta eget i restaurangbranschen att förstå att det krävs en hel del. Det känns också skönt för oss om folk i vår närhet förstår varför vi inte alltid finns tillgängliga eller varför en del saker som vi pratar om inte blir av. I alla fall inte i första taget. Kanske i fjortonde… :-).

Men varför håller vi på då? Varför lägger vi inte bara av och återgår till våra välbetalda och i jämförelse ganska bekväma konsultjobb? Svaret är enkelt: För att det är roligt också! Väldigt roligt! Och det roliga är ju NI, våra gäster! Tänk så många trevliga, glada och roliga människor som har traskat in genom våra dörrar det här halvåret! Och så mycket stöd och peppning som vi har fått från alla möjliga håll. Varje dag talar ni om för oss att ni gillar Beer Ditch och det vi gör och då blir vi så GLADA. Och vad många underbara människor som vi har lärt känna som vi aldrig hade träffat om vi inte hade startat en pub; det är helt ovärderligt. Många väljer dessutom kan komma tillbaka om och om igen; våra stammisar. De har en särskild plats i vårt hjärta. Vi har Paul som kommer nästan varje dag och äter vegetariskt långkok, sitter och läser i en bok och pratar med oss om ditt och datt, Vi har Bengan som har skruvat upp en egen krok i baren att ha sin väska på och som nu har blivit en av våra kluriga quizmasters. Vi har Ola som skickar tyska schlagers via vår digitala jukebox när han själv är på tjänsteresa och som alltid vill hjälpa oss att veva ner våra markiser när vi stänger. Och Camilla som kan allt om växter och som hjälper oss med råd om våra, både ute och inne. Och Åsa som dricker hallonläsk och äter chili-burgare utan chili. Och så har vi Peter och Peter och Stefan och Thomas och Lena och många, många fler…

Så därför fortsätter vi. Och vi är övertygade om att Beer Ditch bara kommer att bli bättre och bättre och besökarna fler och fler. Och steg för steg kommer vi att genomföra de förbättringar vi hoppas på och vi kommer att kunna ta in mer hjälp så att vi slipper slita så. Och medan vi väntar på det så tänker vi ha roligt. Tillsammans med ER, kram på er!