Nattligt haveri och uteplatsinvasion

Nu är vi långt inne i juli och värmen verkar ha kommit för att stanna ett tag. Vi säljer många svalkande milkshakes och kalla öl och allra populärast är det att sitta i vår nya lastpallssoffa förstås! Den är nu uppbyggd igen och denna gång i en ännu bättre version. Vi har tripplat säkerheten och hoppas att den ska få stå kvar på sin plats den här gången. Thorsten har sågat av en bit på var och en (så att de ska vara svårare att sälja), en god vän har skruvat ihop dem stadigt med många skruvar och hela härligheten är också förankrad med en låsvajer. Hjälper inte detta, ja då vet vi inte! Vi har också köpt fler dynor och kuddar så nu är det riktigt mysigt att sitta där och de fina växterna har blivit ännu frodigare; vi blir nästan lite avundsjuka på våra gäster som får sitta där och gotta sig… :-). Nu har vi dessutom fixat en vattenslang som vi kan dra ut från baren och vattna växtligheten, betydligt bättre än att springa med hinkar som vi gjorde i början: många hinkar blev det! Att många trivs där är det ingen tvekan om, det är den första platsen som bli upptagen när det kommer gäster och framåt kvällen sitter folk nästan i knät på varandra för att få sitta just där. Härligt, tycker vi! Otroligt rörande är det också att många verkar ha engagerat sig i stölden och erbjudit sig att hjälp till; vi tror också att folk hjälper oss att hålla koll; häromnatten blev vi utstirrade av en förbipasserande när vi höll på att låsa fast grejerna, han verkade tro att det var vi som var tjuvarna, på väg att göra en ny stöt. Innan vi hann lugna honom så var han försvunnen.

Men har man avvärjt en kris så kan man ge sig sjutton på att det dyker upp en ny. Häromnatten vid halv två när vi skulle stänga och gå hem och sova hände det som inte får hända: en av metalljalusierna som skyddar våra stora skyltfönster när vi inte är här spårade plötsligt ur när vi rullade ner den och hängde och flappade sorgligt i vinden. Inget skydd alls, alltså! Detta kan tyckas som en bagatell men inte för oss som hört hela historien om Sugar Ditch ständigt krossade fönster med åtföljande enorma kostnader i självrisk och nära konkurs-situation innan jalusierna kom dit. Och Möllan/Sofielund ÄR fortfarande ett socialt utsatt område med en del stök på nätterna. Vi rullade de eländiga jalusierna upp och ner och försökte få rätt på det men utan att lyckas. Tills slut fick vi ge upp och gå hem men det blev en rätt orolig sömn den natten kan vi säga.Sedan tillbringade vi hela nästa dag med att spåra de som satt upp jalusierna och försöka förmå dem att skicka någon akut mitt i semesterperioden. Inte helt lätt! Efter att ha kopplats hit och dit på företaget och blivit utskällda av en dryg reparatör för att vi störde på hans semester (fast det var växeln som kopplat oss till honom) så fick vi äntligen napp sent på eftermiddagen. En annan mekaniker med hjärtat på rätta stället som råkade vara ute och köra i stan avbröt sin semester och kom susande i shorts för att hjälpa oss. Efter en del vinglande på stegar fick han och Thorsten rätt på den eländiga jalusin och den funkade igen. Puh! Vid en närmare besiktning visade det sig dock att alla våra jalusier sitter snett och behöver en översyn innan fler spårar ur, men det får vi ta itu med efter semestern; vi hoppas de håller tills dess!

Annars fortsätter vi med att beta av vår megalånga todo-lista och vi segar oss långsamt framåt. Nu har vi fått hjälp av en snäll kompis med att måla utrymmet utanför toaletten och en lampa och en skylt har kommit upp så att ni hittar dit. Nya lampor har kommit upp i vår ljusslinga utomhus och det finns numera askfat på uteserveringen. På webben har det också hänt saker, mycket har uppdaterats och nu finns det öllistor för både fat- och flasköl, alla 150 sorterna. Vi har också kommit igång med att röja bakom kulisserna och jobba med att förbättra logistiken i kök och disk. Häromdagen tog sig Johanna tid med att åka och köpa smörjmedel och sedan klänga upp på en stege för att smörja markiserna. Hon var mycket nöjd med sin insats eftersom det var en otroligt gnisslande och gnällande varje gång markiserna skulle vevas upp och ner. MEN, lika besviken blev hon när det inte hjälpte ett smack, det gnisslade lika mycket som förut. Vad göra? Köpa nytt smörjmedel? Då kom Thorsten och frågade försynt om hon provat att smörja VEVEN? Hrmm, nu är det knäpptyst…

Ha det så bra därute i sommarvärmen, hoppas vi ses på Beer Ditch snart. Det finns ju bara två saker som hjälper riktigt bra mot värmeslag: En kall öl eller en milkshake!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s